Fortsätt till huvudinnehåll

Permakultur

Permakulturdesign är ett koncept som sprider sig runt om i världen. Begreppet permakultur lanserades 1974 av australiensarna David Holmgren och Bill Mollison. Ordet kommer ur PERMAnent och agriCULTURE, det vill säga långsiktigt odlande eller uppbyggande. 

Permakultur är en medvetet design liksom underhåll av produktiva ekosystem inom jordbruket med ekosystemets naturliga mångfald, stabilitet och motståndskraft. Permakulturen arbetar med och inte mot naturen och förutsätter regelbundna och genomtänkta observationer istället för ogenomtänkta handlingar utan kontinuitet. I permakulturen betraktas system i alla dess funktioner istället för att bara utgå från någon form av vinstintresse och tillåter systemen att demonstrera sina egna evolutioner.
 
- Bill Mollison 

Jag tror att detta designkoncept kommer spela en avgörande roll för att skapa ett mer uthålligt samhälle i framtiden, både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 


Man talar om tre etiska grundpelare inom permakulturen:
(1) Omsorg om jorden
(2) Omsorg om människor
(3) Rättvis fördelning av resurser

Centralt är också tolv designprinciper (enligt David Holmgren):

(1) Observera och interagera
(2) Fånga upp och lagra energi
(3) Se till att få skörd
(4) Tillämpa självreglering och acceptera feedback
(5) Använd och värdera förnyelsebara resurser och tjänster
(6) Producera inget avfall
(7) Från helhet och mönster till detalj
(8) Integrera istället för segregera
(9) Små och långsamma lösningar
(10) Använd och värdera mångfald
(11) Använd kanter och värdera marginaler
(12) Reagera kreativt på förändring

Vill man veta mer så rekommenderar jag Föreningen Permakultur i Sverige.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara stark är inte att aldrig falla

1986 skrev Marie Fredriksson Anthony dikten  Att vara stark.  Hon hade råkat ut för en svår olycka och Fredrik Belfrage i Go´morron   gjorde ett inslag om "vägen tillbaka". Hon fick vid två tillfällen läsa dikten i TV och den blev mycket populär. Hon fångar i dikten något djupt allmänsmänkligt, tycker jag. Dikten stärker oss och gör oss mer hoppfulla, även   när livet upplevs som allra svårast. ATT VARA STARK  Att vara stark är inte att aldrig falla att alltid veta att alltid kunna Att vara stark är inte att alltid orka skratta att hoppa högst eller vilja mest Att vara stark är inte att lyfta tyngst att komma längst eller att alltid lyckas Att vara stark är att se livet som det är Att acceptera dess kraft och ta del av den Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman

Två berättelser

I boken  The More Beautiful World Our Hearts Know Is Possible menar Charles Eistenstein att det idag existerar två diametralt olika berättelser om världen, två parallella och icke kompatibla världsbilder som håller på att avlösa varandra. Som Ursala K Le Guin skriver: Det var en gammal berättelse som inte längre var sann… Du vet att sanningen kan träda ut ur berättelser. Vad som var sant blir meningslöst, även en lögn, eftersom sanningen har gått till en annan berättelse. Källans vatten stiger upp på en annan plats.    Den ena, berättelsen om separation,  Story of Separation , är på väg att dö medan den andra, berättelsen om samhörighet,  Story of Interbeing , är på väg att födas, skriver  Eistenstein. Det rör sig om en transformation, en värderingsförskjutning, ett slags paradigmskifte och nu befinner vi oss mitt emellan dessa berättelser, i ett slags vakuum.   Denna omvandling har både en intern och en extern aspekt. Den förra handlar om upplevelsen att vara vid liv,  hälsoaspekten ,