En drömmare med öppna ögon

Stefan Einhorn har skrivit ett agnostiskt manifest med syfte att skapa en grund för dialog mellan människor med olika slags bakgrund, såväl religiösa som icke-relgiösa, som förhåller sig öppna till de metafysiska frågorna. Han vill skapa ett manifest för dem som inte anser att det vare sig är bevisat eller motbevisat att det finns en Gud och en verklighet bortom den vi kan erfara med våra sinnen och vårt medvetande. Här har Stefan Einhorn öppnat en hemsida där alla kan lämna förslag till förbättringar av manifestet. DET AGNOSTISKA MANIFESTET Eftersom de skillnader och likheter som föreligger mellan världens religioner gör det sannolikt att den absoluta majoriteten av religioner, alternativt alla, innehåller såväl sanningar som osanningar, eftersom grundläggande skillnader i trosuppfattning mellan olika religioner är en anledning till att hotfulla problem, inklusive väpnade konflikter, har uppstått, eftersom vi inte har tillräcklig kunskap för att objektivt kunna besvara de andliga fr

I äldre tid spelade kallkällor en viktig roll. Det var därifrån man hämtade mycket av sitt dricksvatten. På sommaren var källan sval och på vintern isfri. Runt källorna har en rad sägner och myter skapats. Enligt folktron saknar källorna botten och det finns många fantastiska historier om hur de uppkommit. Källakademin - akademin för de friska källorna arbetar för att främja intresset för källor och vill medverka till att källor bevaras, vårdas och nyttjas. Så här lyder deras definition: En källa (kallkälla) är ett koncentrerat utflöde av grundvatten ur jord eller berg och som vanligen bildar en liten vattensamling med avrinning.

Det är viktigt att öka vår konsumtion av närproducerade och säsongsanpassade matvaror när vi nu behöver ställa om till ett fossilfritt och klimatneutralt samhälle, likaså att de är ekologiskt producerade. Det minskar vårt transportbehov. Dessutom kan jag se följande vinster: varje årstid får sin smak, prmörer smakar bättre och det blir ekonomiskt fördelaktigare. Maja Söderberg som skrivit boken Majas klimatmat driver även sajten Klimatmat . Enligt henne bör vi utgå från sex grundtankar när vi gör våra matinköp: Utgå från säsongens råvaror Köp närproducerat eller rättvisemärkt Välj ekologiskt Minska din köttkonsumtion, Välj svensk ekologiskt kött och prova vilt och lamm Välj fisk från hållbara bestånd

Dagen efter ett främlingsfientligt parti kom in i riksdagen skrev folkmusikgruppen Alla Fagra en sång. Här kommer första versen. I varje mänska bor en väg En väg som går att länka Den leder oss till vad som helst Och är oändligt lång Den tar oss över alla gränserna Och får mig att betänka Allt det vackra vi har gemensamt I livets gilla gång

Emma Grön skriver följande i sin blogg fritt efter K G Hammar vilket jag helt ställer mig bakom. När vi fattar politiska beslut bör vi föreställa oss att det i samma rum finns tre tomma stolar På den första stolen sitter våra barnbarns barn. På den andra stolen finns alla levande arter på denna jord. På den tredje stolen finns alla världens fattiga

Det nystartade nätverket Folkmusiker mot främlingsfientlighet har tagit fram ett manifest som lyder: Ställ inte svensk folkkultur mot mångfald Vi vill att begreppen svensk folkkultur och mångfald problematiseras samt att deras innebörd och existensvillkor diskuteras för att därigenom motverka att kulturdebatten polariseras. Svensk folkkultur och mångfald kan inte bli varandras motpoler i kulturdebatten. Låt alla komma till tals i kulturdebatten Svensk kulturdebatt är inte jämställd. Vi vill att professionella utövare och arrangörer i folkmusikgenren får komma till tals i den kulturpolitiska debatten för att därigenom skapa ett debattklimat där politiker, utövare och publik deltar på lika villkor. Vidga definitionen av svensk folkkultur Den allmänna synen på svensk folkkultur är och har länge varit förlegad och kan sammanfattas till någon sorts "skansen- och midsommarkultur". Vi vill lyfta fram att svensk folkkultur inte på något sätt är något konstant, utan en föränd

Nu har jag kommit fram till sista grenen i vardagens femkamp, lagom livstempo , som beskrivs i boken Rik på riktigt , författad av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. Här skrev jag senast om vardagens femkamp. Några känner att tiden är en gåva medan andra känner att tiden är för knapp i förhållande till vad vi vill göra. Om vi lyckas använda tiden till det som är viktigaste för oss bygger vi upp en förmögenhet av upplevelser som vi kan njuta av flera gånger både i stunden och den dag då vi tar oss tid till att se tillbaka och minnas. Vad som är ett lagom livstempo är individuellt och kan variera med vilken livsfas vi befinner oss i. När allt kommer omkring har vi gott om tid, ungefär fyra miljoner minuter närmare bestämt. Man kan se tiden som en rännil där tiden rinner iväg. Man kan också se den som en jättelik gruva. Största delen av vår tid är möjlig att påverka. Det finns få måsten, konstaterar författarna. Genom att använda hjärtat och hjärnan till reflektion över hur vi vill anvä

En ny tidskrift som heter Heroes of Today - Magasinet om nya tidens hjältar har sett dagens ljus. Tillsammans med livstilsmagasinet Camino och klimatmagasinet Effekt bildar den något av en ny grön våg. Så här låter tidskriftens programförklaring: Heroes of Today är ett 84-sidigt magasin om nya tidens hjältar, med syfte att inspirera unga att agera för en bättre, roligare och mer hållbar värld. Vi använder oss inte av domedagsprofetior och skräckscenarion, utan följer en positiv grön tråd genom hela tidningen, med syfte att engagemanget ska smitta av sig. Vi vill ge unga människor en känsla av att det ”bubblar” i både Sverige och världen av människor, kända som okända, som tar klimatfrågan på allvar, men som har vänt det till något positivt och valt att agera. Första numret kan man ladda ner här .

Filosofen Arne Naess vistades 16 år av sitt liv i sin enkla hytte i Tvergastein i Telemark utan TV och radio. Det var här han utvecklade sin ekosofi T(=Tvergastein). Närmaste granne var det majestätiska fjället Hallingskarvet som Arne hade ett närmast andligt förhållande till och betraktade som ett levande väsen. I boken Guide till tystnaden ger författaren Ulf Bohman uttryck för en liknande syn på berg. Berg kan inte besegras eller övervinnas. Vi kan istället hämta kraft ur dem. Bergen kan ge perspektiv på det vi själva pysslar med. De har stått där de står länge, mycket länge och kommer troligen att stå kvar lika länge. Visst förändras de men inte märkbart under vår egen livstid. Att lära känna berget innebär för mig att se dess skiftningar, branter, forsar, tät skog och steniga partier. Att verkligen lära känna ett berg kräver att du kommer tillbaks och går upp och ned för det många gånger.

Bättre att tända ett ljus än aldrig så litet än att förbanna mörkret , sa den kinesiska tänkaren Konfucius redan 500 f Kr. Jag kommer att tänka på denna sentens när jag läser Maria Wetterstrands bok Den nya gröna vågen. Domedagsprofetior och undergångsskildringar i all ära, men när de tillåts dominera miljö/klimatdebatten, tror jag de fungerar kontraproduktivt. Människor förlorar hoppet om en bättre värld vilket inte sällan resultarar i handlingsförlamning. Maria Wetterstrand väljer istället i sin bok att lyfta fram en lång rad positiva exempel på miljöområdet för att vi ska orka tro på att världen kan förändras. Hon skriver: Vi ska komma ihåg att i varje land på jorden finns människor som är engagerade och som väljer att ta ansvar. Byalag, företagsledare, politiker och enskilda männsikor väljer att vara en del av lösningen. Vi som försöker är aldrig ensamma, vi är tvärtom en del av en växande global rörelse. Ingen av oss är perfekt, men det spelar roll vad vi alla gör. Det goda exempl

För att mitt liv ska kännas helt har jag behov av både en vertikal och horisontell dimension. Den vertikala handlar om vår kultur, natur, histora och våra traditioner. Jag vill lära känna mina rotrådar och den miljö jag bor i för jag behöver något att bottna i och ta avstamp från. Den horisontella är alla de kulturer som existerar parallellt med min egen samt alla de landskap som skiljer sig från de för mig välbekanta. Genom att ta del av dessa ser jag likheter och skillnader. Jag får ett intressant jämförelsematerial samt rikligt med livgivande inspiration. Utifrån den horisonella och vertikala dimensioner finner jag mitt läge och min kurs genom livet

I boken Tillsammans tar Anna Kåver och Åsa Nilsonne upp ett fundamentalt tema, hur vi på bästa sätt ska fungera tillsammans med våra medmänniskor. Författarna ger oss konkreta råd och tillhandahåller några vardagliga övningar. Det krävs tid och närvaro att upptäcka andra. Det gäller att lyssna, fråga, utforska och göra det på ett öppethjärtigt sätt, menar författarna. Om vi ska få syn på det rika och komplexa hos våra medmänniskor behöver vi öppna våra ögon och se dem ur flera olika perspektiv. Författarna låter ett prisma fungera som en bild för detta: Föreställ att du vrider på ett prisma med många fasetter som bryter ljuset så att gnistrande färger uppstår. Gör samma sätt i möten, gör dina medmänniskor till prisman, vrid och vänd på dem så att du ser helheten. Leta aktivt efter hela färgspelet och låt dig överraskas. Alla sidor är lika viktiga, även de som för tillfället ligger i skugga och de som du inte tycker är särskilt vackra. Det finns ingenting som en människa tänker, känne

På mina vandringar spelar alltid sjöar och andra vattendrag en central roll. De är kära hållpunkter på vägen och dit jag ofta längtar. Det är vid vatten jag rastar, äter och övernattar. Vattendrag är både estestiska och funktionella. Harry Martinsson skriver målande om sjöar i essän Svärmare och harkrank : Allt tal om sjöar gläder mig. Jag vet knappt en insjö som jag inte är glad i. Till och med på kartan verkar en insjö på mig som en kär fuktfläkt, ofta turkosblå, jag försöker bada pekfingret i den. /.../ Sjöarna de ligga spridda runt denna jord, på olika zoner, olika är de som himlens stjärnor, färgade av betingelserna men också själva betingade. Ibland dem finns källsjöar med rundlad form och med sina kalla, tysta fontäner nere i bottnarna. Andra sjöar äro lugnt regulativa genomsläppscisterner för åar och mindre älvar, medan återigen andra äro som stora oroliga flodvägskäl, eller för att ta ett annat sätt att se: det prolande vattennavet på ett hjul av olika strömmande floder. Sjöar

I sommar har jag bland annat läst Stefan Einhorns mycket kloka bok Vägar till visdom där han slår ett slag för att vi alla har allt att vinna på att utveckla vår visdom. I vår tid har individen stora möjligheter att påverka sitt eget och andras liv genom sina gärningar. Visdomen möjliggör för oss att nå vår inneboende potential i det stora och i det lilla, menar författaren. Så här skriver han om visdomens uppgift: Vi möter ofrånkomligen under livets gång problem, konflikter, dilemman, sorg, lidande, sjukdom och, till slut, döden. Men färden genom livet innebär också glädje, mening, förundran och mysterier. Visdomens uppgift är att bistå oss på denna märkliga livsresa och underlätta den för oss. Visdom kan ge oss ökad tolerens för våra medmänniskor, minska vår rädsla för åldrande och död, ge större möjligheter att känna lycka, göra oss mer fördomsfria och ge oss djupa insikter. Visdom gör livet lättare att bära och gör det samtidigt rikare, mer meningsfullt och mer glädjefullt.

Att ställa om, att minska vårt transportbehov av livsmedel och därigenom göra samhället mindre beroende av fossila bränslen, handlar delvis om att öka andelen närproducerad mat. Den lokala odlingen blir här central. Som ett komplement till denna kan man också plocka vilda växter, såväl bär, svamp som ätliga örter. Motion och naturupplevelser får man på köpet. På den nya användarvänliga sajten Skogsskafferiet vill man öka intresset för vilda ätliga växter. Hur de ser ut, var och när man finner dem samt hur man kan använda dem i matlagningen presenteras här på ett lättöverskådligt sätt. På hemsidan kan man läsa följande: Skogskafferiet syftar till att uppmuntra omställningen mot en hållbar livsstil, genom att göra ätliga vilda växter mer överskådliga och lättillgängliga för den oerfarne samlaren.

Folkmusiken, oavsett vilken region eller land den kommer från, har en stark inverkan på mig. I folkmusiken finns ett direkt tilltal som går rakt in i mitt hjärta. Där finns ett djup och en kraft som får mig att lyfta. Den får mig att vandra i olika känslolandskap, ömsom skratta, ömsom gråta. Den svenska traditionella musiken ger mig rötter och någonstans att bottna. Jag känner samhörighet med naturen och historien. Utifrån denna plattform kan jag blicka ut över världen och ta till mig främmande kulturer och nymodigheter. För mig är folkmusiken detsamma som eufori, både i själslig och kroppslig mening. I dansen kommer jag ytterligare ett steg närmare dess väsen. Bo i Rannsätt har i boken Folkmusiken i Sverige gjort en helt underbar summering av spelmännens relation till näcken och naturen. Läs och njut! Folkmusiken är för att tala bildligt framsprungen ur naturfolkets själ som en skogskälla och i den källan kom det andeväsen att sitta, som människorna antog vara musikens herre: näcken,

Konsten att vara lycklig består i att göra sina glädjeämnen enkla , lyder ett gammalt kinesiskt tänkespråk. Om jag bara ger mig tid att stanna till och verkligen se det som jag har runt omkring mig i vardagen så öppnar sig ett stort äventyr, kanske det allra största. Inte sällan har jag fokus på det som befinner längre bort och på det som komma skall. Då kan mycket värdefullt gå mig förbi. William Blake skaldade så här: Att se en värld i ett sandkorn Och en himmel i en vild blomma, hålla oändligheten i sin handflata och finna evigheten i en timme.

Jag tycker att Hanna Tornbrant på ett kärnfullt sätt beskriver kreativitetens väsen och dess olika beståndsdelar samt förutsättningarna för att kreativt klimat ska uppstå. Goda idéer behöver högt i tak. De behöver plats att få fara fritt. men också hjälp, backning. Positiv knådning, välvillig skruvning för att hitta nya, bättre riktningar. Ibland behöver de få krocka med andra idéer för att nå nya höjder. Ett kreativt klimat går inte att beodra fram. Fundamentet är lust, glädje, stolthet, målmedvetenhet med också handlingsutrymme, tilltro. En dos skratt, en dos tokighet.

Transition/Omställningsrörelsen skördar framgångar världen över. Den arbetar för att hitta lösningar på vår tids två stora utmaningar Peak Oil och klimatförändringarna. Rörelsen vill inspirerara människor på lokal nivå. Dess styrka är att det finns plats för alla och att den apellerar till såväl hjärna som hjärta. Människor med olika läggning och bakgrund kan förenas i lokala initiativ som syftar till att ställa om byar, städer och stadsdelar så de blir så klimatneutral och så fossiloberoende som möjligt. En av dess grundare Rob Hopkins har uttryckt det så här: Det gäller inte bara att planera intellektuellt, utan att ta tillvara människors fantasi, passion och omsorg. Alla delar av hjärnan måste vara med om vi ska finna lösningar för framtiden. Alla kan bli medlemmar i nätverket Omställning Sverige ur vilken många lokala initiativ har uppstått.

Jag tycker de nyheter som når oss dagligen ger en skev bild om hur de flesta människor lever sina liv i världen. Nyhetsflödet består nästan uteslutande av konflikter, katastrofer, skandaler och olyckor. Det är lätt att gripas av missmod och sluta engagera sig för en bättre värld både för ens egen och andras del. Min övertygelse är att vi behöver fler glada och positiva nyheter, som ger oss livsmod och inspiration att förändra oss själva och den värld vi lever i. Tidningen och nätverket Tillit jobbar för detta, ett mycket viktigt initiativ som idag behövs mer än någonsin. Syfte och målsättning för tidningen och nätverket Tillit: Att alla i Sverige känner i sitt hjärta att vi alla har en rättmätig rättighet att vara oss själva precis som vi är. Att alla känner att vi har rättighet att förverkliga våra högsta drömmar. Del mål: (levererade 31 dec 2007) • Leverera 700 lyckliga nyheter (positiva nyheter från Sverige och övriga världen) • Leverera 200 Drömprojekt (200 personer som förverkliga

Vi möten av olika slag kan det underlätta att använda en talpinne, något många amerikanska indianer traditionellt gjorde för att sinsemellan fördela ordet när viktiga frågor skulle dryftas. Den som har talpinnen får prata till punkt. De andra lyssnar och får inte avbryta. Talpinnen roterar från individ till individ tills alla vill kommit tills tals. Den här tekniken ger lugna möten och väl genomtänkta inlägg samt ökar allas delaktighet. En träpinne, en sten eller en fjäder kan till exempel tjänstgöra som talpinne.

Här kommer några vackra och tänkvärda rader av Gustaf Fröding som handlar om den svåra och oundvikliga sorgeprocessen och om det fortsatta livet som väntar längre fram. Nej, sörja sorgen ut, tills hjärnan domnar i trötthetsdvalan, är den tröst vi fått - det är som vandraren som går vill och somnar på mossans mjuka dun och sover gott. Och när han vaknar ur den skumma drömmen, ser morgonsolen in i skogens gömmen.

Personligen upplever jag att det blir enklare att leva för varje år som går. Saker och ting blir mer proportionerliga och nyanserna fler vilket berikar mitt liv. Och man har alltid sina minnen att falla tillbaka på. Det blir också lättare att skratta åt sig själv. Det känns förtröstansfullt. Göran Greider är inne på samma spår. I en intervju konstaterar han följande: Jag har/.../ i olika dikter hyllat att bli äldre. Man har ju mer inom sig. Det är ju trösten, för varje år som går blir sorlet av röster starkare inom en. Man kan sitta på verandan och inte göra nåot, bara tänka. Man blir lite lugnare och inte lika uppjagad.

Från England kommer idén om skogsträdgården. Robert Hart var först ut med att lansera begreppet. Huvudidén är att designa paradiset, en t rädgård som dignar av bär, frukter, nötter och grönsaker utan att man behöver lägga ner så mycket arbete. I en skogsträdgård odlar man flerskiktat med ett trädskikt, ett buskskikt och ett örtskikt. Man utgår från skogen och hur den fungerar, främst skogsbrynsmiljön som ofta är flerskiktad med både sol- och skuggtåliga växter. Man kan även arbeta med lutningar och murar för att få ett varmare klimat. Genom att få trädgården att likna en skogmiljö så uppnår man en rad fördelar: Låg skötselnivå - riklig skörd Effektiv som kolsänka Motverkar erosion Mindre näringsläkage Bra jordstruktur med rötter Drar upp näring från djupare jordlager Självgödande. Man behöver ingen gödseltillförsel Högre biologisk mångfald Högre resiliens Fungerar utmärkt som en läkande miljö, typ gröna rehab. Kräver mindre fossilt bränsle Lämpar sig som pedagogisk tr

I ett av taoismen huvudverk Dao De Jing författad av Lao Zi slås det fast att det mjuka övervinner det hårda och att det svagare övervinner det starka. Jag vill tro att han har rätt. Den och det som lierar sig med det mjuka och svaga kommer segra i längden även om vi ibland upplever en tillbakagång. Fred kommer segra över krig, kärlek över hat, jämlikhet över ojämlikhet, demokrati över diktatur, de svaga över de starka, mjuka värden över hårda. Lao Zi fortsätter: När människan är vid liv är hon mjuk och svag; när hon är död är hon stel och hård. När örter och träd lever är de späda och spröda; när de är döda är de torra och vissna. Därför är det stela och hårda dödens följeslagare, medan det mjuka och svaga är livets följeslagare .

Någon har sagt att ett mått på ett samhälles utvecklingsnivå är hur väl vi behandlar de svagaste grupperna. Jag vill vara med och bygga ett samhälle där det finns plats för alla, där ingen ska känna sig utanför, där alla upplever sig betydelsfulla på olika sätt. Här kommer två citat i samma anda: Det samhälle kallar jag ovärdigt att leva, där icke barmhärtigheten mot de svaga ligger till grund för allt. Viktor Rydberg Detta land blir inte en god plats att leva på för någon av oss, med mindre vi gör det till en god plats för alla att leva på. Theodor Roosvelt