Fortsätt till huvudinnehåll

Existentiell hälsa


Historisk sett brukar man räkna med tre folkhälsorevolutioner:

Den första revolutionen, som ägde rum under 1800-talet, präglades av förebyggande åtgärder för att få kontroll över infektioner och bristsjukdomar. Åtgärder för förbättrad hygien, kosthållning, vattenkvalitet stod i centrum.

Den andra hälsorevolutionen, som kom att dominera 1900-talets första hälft, var primärt inriktad på vällevnadssjukdomar. Tekniska och medicinska genombrott gjorde sitt intåg och fokus kom att flyttas till bot och symtomlindring. Sjukhus började byggas i större omfattning.

Under den tredje revolutionen, som ta sin början under 1900-talet andra hälft, började man uppfatta sjukdomar som komplexa system med kopplingar till mental, fysisk och social patologi. Begreppet hälsa kom att diskuteras allt mer. 1948 definierade WHO hälsa enligt följande:

Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaron av sjukdom. 

Vid sidan av mental, fysisk, social och ekologisk (miljörelaterad) hälsa lyfte WHO även fram begreppet existentiell hälsa 1977. WHO genomförde en studieenkät: WHOQOL-SRPB. Utifrån den genomförda studien utkristalliserades 8 dimensioner:

1 Andlig kontakt: kontakt med något större som hjälper en att uppleva trygghet och tillförsikt.

2. Mening och syfte med livet: att det finns ett speciellt syfte med att just jag lever.

3. Upplevelse av förundran över tillvaron: att man kan känna inspiration och tacksamhet inför sin omgivning, till exempel naturen, konst och musik.

4 Helhet: att tankar, känslor, handlingar, kropp, psyke och det andliga är en enhet.

5. Andlig styrka: att hitta sätt att komma igenom det som är svårt och känna glädje i livet.

6. Harmoni och inre frid: att vara tillfreds med sig själv och känna ett lugn.

7. Hoppfullhet och optimism: att ha en framtidstro även när livet är svårt.

8. En personlig tro: (behöver ej vara av religiös art) som ger en styrka i vardagen och hjälper en att njuta av livet. 

2013 utarbetade Cecilia Melder i samarbete med Lena Bergquist från Studieförbundet Vuxenskolan  Den existentiella hälsokortleken  som är en modifiering av WHO:s åtta dimensioner av existentiell hälsa. Dessa används i sjukvården, både enskilt eller i grupp. Varje tema omfattar tre frågor: hur du tänker, känner och handlar inom respektive dimension. 

1. Känsla av sammanhang

2. Existentiell styrka och kraft

3. Tillit som livskraft

4. Meningen med livet

5. Känsla av helhet

6. Harmoni och inre jämvikt

7. Upplevelse av förundran

8: Förhoppning

Under dimensionen Känsla av sammanhang kan man till exempel läsa:

Känsla av sammanhang
Det finns ett större sammanhang som du är en del av och känner dig hemma i. Sammanhanget kan vara din historia, tro, livsfilosofi, ideologi, ditt fritidsintresset eller arbetsområde.

Till denna dimension hör tre kort:

Tanke
Tänk på ett större positivt sammanhang som inspirerar dig, där du verkar, vill verka i framtiden eller hör hemma i på annat sätt.

Känsla
Hur känns det att vara delaktig i det här sammanhanget?

Handling
Vad kan du göra för att öka dina möjligheter att uppleva delaktighet i detta sammanhang?


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara stark är inte att aldrig falla

1986 skrev Marie Fredriksson Anthony dikten  Att vara stark.  Hon hade råkat ut för en svår olycka och Fredrik Belfrage i Go´morron   gjorde ett inslag om "vägen tillbaka". Hon fick vid två tillfällen läsa dikten i TV och den blev mycket populär. Hon fångar i dikten något djupt allmänsmänkligt, tycker jag. Dikten stärker oss och gör oss mer hoppfulla, även   när livet upplevs som allra svårast. ATT VARA STARK  Att vara stark är inte att aldrig falla att alltid veta att alltid kunna Att vara stark är inte att alltid orka skratta att hoppa högst eller vilja mest Att vara stark är inte att lyfta tyngst att komma längst eller att alltid lyckas Att vara stark är att se livet som det är Att acceptera dess kraft och ta del av den Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman

Två berättelser

I boken  The More Beautiful World Our Hearts Know Is Possible menar Charles Eistenstein att det idag existerar två diametralt olika berättelser om världen, två parallella och icke kompatibla världsbilder som håller på att avlösa varandra. Som Ursala K Le Guin skriver: Det var en gammal berättelse som inte längre var sann… Du vet att sanningen kan träda ut ur berättelser. Vad som var sant blir meningslöst, även en lögn, eftersom sanningen har gått till en annan berättelse. Källans vatten stiger upp på en annan plats.    Den ena, berättelsen om separation,  Story of Separation , är på väg att dö medan den andra, berättelsen om samhörighet,  Story of Interbeing , är på väg att födas, skriver  Eistenstein. Det rör sig om en transformation, en värderingsförskjutning, ett slags paradigmskifte och nu befinner vi oss mitt emellan dessa berättelser, i ett slags vakuum.   Denna omvandling har både en intern och en extern aspekt. Den förra handlar om upplevelsen att vara vid liv,  hälsoaspekten ,