tisdag 28 oktober 2014

Tidens centrum

Hösten får mig att fundera över tidens gång. Ibland undrar jag om vi inte alla vistas i tidens centrum, oavsett var vi befinner oss på ålderstrappan. Är det egentligen så stor skillnad mellan ett före och ett efter, mellan ett imorgon och ett igår? Yngre personer har ju livet framför sig, äldre bakom sig. Den ena drömmer, den andra minns. Rör sig inte alla tider i nuet, såväl den oupplevda som den upplevda?

söndag 19 oktober 2014

Inbjudan till möte

Vi skulle nog förtäras om vi hela tiden befann oss i en intensiv dialog där vi gav uttryck för våra starkaste känslor och djupaste tankar, men vi befinner oss nog i sådana möten alldeles för sällan.

Sent en kväll efter en fest, där hon bara upplevt de vanliga ytliga mötena, skrev Oriah Mountain Dreamer en prosadikt där hon uttryckte sin längtan efter stark närvaro:

INBJUDAN TILL MÖTE
Jag bryr mig inte om hur du tjänar ditt uppehälle. Jag vill veta vad du längtar efter och om du vågar drömma om att nå din längtans mål.

Jag bryr mig inte om hur gammal du är. Jag vill veta om du vågar göra dig löjlig för kärleks skull, för dina drömmar, för att känna att du lever.


Jag bryr mig inte om vilka planeter som står i konjunktion med din måne.?Jag vill veta om du har nått djupet i din sorg, om du har låtit dig öppnas av livets svek eller blivit knuten och sluten av rädsla för mer smärta.


Jag vill veta om du kan sitta hos smärtan, min eller din, utan att försöka dölja den eller förminska den eller bota den.


Jag vill veta om du kan vara i glädjen, min eller din, om du kan dansa ohämmat och låta extasen fylla dig ut i tå- eller fingerspetsarna utan förmana oss att ta det varligt, att vara realistiska, att minnas våra mänskliga begränsningar.


Jag bryr mig inte om ifall den historia du berättar för mig är sann. Jag vill veta om du kan göra någon annan besviken för att vara sann mot dig själv; om du kan bära att bli anklagad för svek och inte svika dig själv; om du kan vara trolös och därför tillförlitlig.


Jag vill veta om du kan se skönhet även när den inte är vacker, varje dag och om du kan ösa ditt liv ut dess närvaro.


Jag vill veta om du kan leva med misslyckande, ditt eller mitt, och ändå stå vid stranden av sjön och ropa ”Ja!” till den silvriga fullmånen.


Jag bryr mig inte om var du bor eller hur mycket pengar du har. Jag vill veta om du kan stiga upp efter en natt av sorg och förtvivlan, trött och sliten in i märgen och göra det som behöver göras för barnen.


Jag bryr mig inte om vem du känner och hur det kommer sig att du är här. Jag vill veta om du tänker stå med mig i eldens mitt och inte vika undan.


Jag bryr mig inte om var eller vad eller med vem du har studerat. Jag vill veta vad som håller dig uppe, inifrån, när allt annat brister.


Jag vill veta om du kan vara ensam med dig själv och om du verkligen trivs med ditt sällskap i de tomma stunderna.


tisdag 22 juli 2014

Djupekologi versus grundekologi

I den gröna rörelsen talas det inte sällan om att den består av såväl mörkgröna som ljusgröna schatteringar. Jag tycker att dessa skillnader motsvaras av det ekofilosofen Arne Naess kallar den djupekologiska respektive grundekologiska rörelsen. Åsa Peterson har i uppsatsen Djupekologi och grundekologi listat några av det viktigaste skillnader mellan dessa två ideologier med fokus på olika handlingsalternativ:

DJUPEKOLOGI/GRUNDEKOLOGI
Handling genom att man inser nyttan för sig själv och omgivningen/Styrning genom lagar
Handling som inte påverkar negativt vare sig lokalt eller globalt/Flyttar problem istället för att lösa dem 
Långsiktigt/Kortsiktigt
Förebyggande/Snabba tillfälliga lösningar
Naturnärmande genom närvaro i naturen. Man lär sig att se komplexiteten/Naturfjärmande genom mer fakta och expertis. Man komplicerar tillvaron genom tekniska lösningar
Livsstilen ska vara densamma oavsett var man bor/Vill behålla sin livsstil men inte låta andra anamma densamma
Livskvalitet är ett mått på hur väl naturen mår/Levnadsstandard och ökad ekonomisk tillväxt är värden som inte kan ifrågasättas


torsdag 24 april 2014

Människans nio intelligenser

Vi människor är betydligt med komplexa varelser än vad som ryms inom det alltmer utbredda kvantitativa tänkandet som har sina rötter i framförallt 1600-talets vetenskapliga revolution då en mekanistisk syn på människan och världen föddes, en uppfattning som säger att allt går att mäta och väga.

Standardiserade IQ-test har varit det traditionella sätt att mäta intelligens på. Howard Gardner ifrågasätter om intelligens är ett fenomen som kan mätas. För att ge en bredare bild över mänsklig förmåga har han delat upp intelligensen i nio kategorier.  Han menar att var och en av oss presterar bättre i skolan eller på jobbet om vi får möjlighet att använda vår bästa intelligens.

1. Språklig intelligens 
2. Logisk-matematisk intelligens 
3. Visuell-spatial intelligens 
4. Kroppslig-kinestetisk intelligens 
5. Musikalisk intelligens
6. Social intelligens 
7. Intuitiv intelligens
8. Naturintelligens
9. Existensiell intelligens


lördag 1 februari 2014

Hård och mjuk teknologi

Robin Clarke har jämfört samhällen med vad han kallar mjuk respektive hård teknologi. För Arne Naess representerar Clarkes lista motsättningen standardisering/mångfald. Han skriver i boken Ekologi, samhälle och livstil: Decentralisering, uppmärksamhet på de lokala resursernas egenarter, klimat och annat, leder till variation av tekniken inom samma teknologi.

     Hård teknologi/Mjuk teknologi
  • Stor energiförbrukning/Liten energiförbrukning
  • Kraftig förorening/Svag eller ingen förorening
  • Förbrukning av material och energi/Reversibel användning, återanvändning
  • Tidsbegränsad funktion/Fungerar utan tidsbegränsning
  • Massproduktin/Hantverksprägel
  • Kraftigt specialiserat/Svagt specialiserat
  • Storsamhällsorienrerat/Lanssbygdsorienterat (tätort av små dimensioner)
  • Främlingskap inför naturen/Integrerad i naturen
  • Brist på kapital begränsar användandet/Naturliga begränsningar
  • Anpassad till världshandel/Anpassad till lokala bytesförbindelser
  • Ödelägger den lokala kulturen/Förenlig med lokal kultur
  • Tillväxtorienterad/Stabil
  • Kapitalintensiv/Arbetsintensiv
  • Utesluter unga och gamla/Integrerar unga och gamla
  • För komplicerad för att vara förstålig för allmänheten/Förstålig för allmänheten                
  • Kvantitativa kriterier högt värde/Kvalitativa kriterier högt värde
  • Matproduktioen en specialiserad/Alla är delaktiga i matproduktionen
  • Tekniska målsättningar anpassade endast till en liten del av världens befolkning och kortsiktiga/Tekniska målsättningar för alla, alltid