fredag 10 februari 2012

Att jojka någon eller något

Vi for norrut för att ta del av Jokkmokks generösa vintermarknad. Den arktiska kylan låg som en tunn dimma. Inne på Bio Norden tinades vi upp av underbara jojktoner frambringade av samiska artister. På Ája-biblioteket fick vi prova på att jojka olika djur såsom älg, vit hare, renkalven. Nu kan vi vakna upp en morgon och ånyo höra dessa i vårt inre, jojkar som vi trodde att vi glömt.

Det som utmärker jojkens filosofi är dess ambition att bli ett med den eller det man jojkar. Förhoppningvis kan jojken bidra till att vi får ett mjukare och ett mer innerligt förhållande till oss själva och vår omvärld: till våra medmänniskor, till våra medvarelser, till naturen och jorden som helhet. Jag vill tro att jojken kan innebära en väg ut ur den moderna människans tendens att vilja dominera allt och alla.

Jojkaren Krister Stoor sammanfattar: Att jojka är att leva, att jojka är att finnas för mig. Att jojka en plats eller jojka en människa är att stå i nära relation till platsen eller till människan. Jojkar jag älven så är jag inte bara vid älven utan jag är dess vatten, dess fiskar - livet. Jojkar jag dig som människa så är jag i dig. Jag reser i det inre när jag jojkar och det är vackert.