fredag 28 augusti 2009

Green Map

Det internationella nätverket Green Map System för samman fler än 300 kartprojekt i ett 50-tal länder som på lokal nivå arbetar för ett hållbart samhälle.

I Sverige har vi bland annat Stockholm Green Map. I dess programförklaringen kan man läsa:


Stockholm Green Map visar dig Stockholm ur ett perspektiv som sätter det socialt och ekologiskt hållbara i fokus! Välkommen att utforska naturen i betongen och var platser utan krav på konsumtion eller med utrymme för politisk diskussion finns. Upptäck Stockholm ut ur ett ekologiskt perspektiv och hitta tillgångar du inte visste om och tipsa andra om dina favoriter!


Vill du veta var tornfalkparet bor, föreningar träffas, konst skapas, hur du hittar matbutiker med ekologiska varor, cykelaffärer, och miljöstationer?


Stockholm green map visar vägen till fina utsikter, mötesplatser där det är högt i tak och visar vad som utmärker Stockholms urbana flora och fauna. det är kartans användare som bestämmer innehållet, du är med och skapar bilden av Stockholm såsom du vill att Stockholm ska vara!

torsdag 20 augusti 2009

En tystare och grönare stad

Här kommer några förslag på hur man kan få en tystare och grönare stad med mindre biltrafik till gagn för alla som bor där.

  • Utbyggd kollektivtrafik
  • Fler snabblinjer med buss
  • Signalprio för bussar.
  • Korttidsuthyrning av cyklar
  • Färre p-platser i stadskärnan - bilfria torg
  • Avgiftbelagda p-platser (lägre p-avgifter för miljöbilar)
  • Lägre hastigheter
  • Företag och organisaioner påverkas att effektivisera sina resor och transporter
  • Resepolicy och reseriktlinjer för kommunanställda. Tillgång till tjänstecyklar.
  • Fler parkeringplatser utanför stadskärnan med intressanta stråk, gärna med butiker, in till stadskärnan. Avståndet gör förhoppningsvis att fler väljer att gå eller cykla
  • Personalparkeringarna inom kommunen avgiftbeläggs
  • En bilpool för kommunanställda som motverkar onödiga resor
  • Skyltade p-leder
  • Informationkampanjer till kommuninvånarna om att hellre gå och cykla än ta bilen
  • Bygg fler cykelparkeringar
  • Trafiksäkra cykelvägar med garanterad snöröjning
  • Starta bilpooler för privatpersoner
  • Uppmuntra samåkning

söndag 16 augusti 2009

Free Zone Göteborg















Free Zone Göteborg heter ett projekt av den danska konstnärsduon Bosch & Fjord som i sommar visas på Göteborgs konsthall. Projektet synliggör på ett lekfullt sätt de osynliga normer som präglar vårt samhälle. Genom skyltar, som inspirerar till olika handlingar i det offentliga rummet såsom spela musik, skrika, dansa, sova, hoppa, kyssas, diskutera med mera, skapas små frizoner i stadsrummet.

Free Zone Göteborg sätter fokus på gränserna mellan det privata och offentliga rummer och synliggör hur vi använder oss av staden och vad den är till för. Vad skapar livsgälädje och vad är viktigt för oss? (Från broschyren Free Zone Göteborg)

Jag blev mycket upprymd av projektet och hoppas att dess idéer sprider sig ut över världen så vi får både ett roligare och mänskligare samhälle.

fredag 7 augusti 2009

I blåbärsskogen

Från olika håll nås jag av rapporter att våra skogar är osedvanligt fulla med blåbär. I naturessän Midsommardalen skriver Harry Martinsson så vackert om plockningens njutning och skillnaden mellan olika sorters blåbär.

Rikedomen dinglar om varje kvist. Med mjölkande, finglande rörelser narra vi loss blåbären och handkupan fylles, tömmer sig i korg och kanna. Man har vanan kvar sedan barndomen. När bottnen är är täckt slutar kannan att klinga och korgen att smattra. Det för örat och tillfredställelsen inträder därvid utan att man ens har tittat i kannan.

Blåbären är olika. På solställen är de beslöjat blåoxiderade och matta, utan lyster, de färga starkt av sig på fingrarna. Men inne i skuggorna är de blanka och nästan svarta. De sötaste är blå i solen. Inne i skuggorna är smaken mera allvarlig, förstämd och butter, kan inte ge ut mer än den tagit in.

Människor plockar helst de solblåaste. Följande fyndighetens blåaste förgreningar fingla de loss dess solgivna blå mat och låta skuggorna stå orörda eller också ta dem sist. Skuggorna är för resten, som var och en vet, långt fattigare på bär.

Där solen steker alltför hett blir blåbären små, hårda och torra. Själva riset är då ofta långt och rikbuskigt. De har haft gott om pådrivande ambitioner men frukten har blivit liten, förtorkad dvärg, felslagen och fnasig. Sådana blåbär verka torkade på plåt redan där de hänga.

onsdag 5 augusti 2009

Hemslöjden som en del av omställningen till ett hållbart samhälle

Under familjens dalasemester hamnade vi bland annat i Våmhus vackra gammelgård. I ett av husen träffade vi en hårkulla. Hon utstrålade en oerhörd stolthet och professionalism trots att hon bara var i tonåren. Det var nog en kombination av att behärska ett mycket avancerat hantverk samt tillhöra en namnkuunig by, känd över stora delar av Europa för utsökta hårarbeten, Det är sällan jag ser en sådan stolthet i vårt moderna samhälle. Är det något vi har förlorat i vår tid?

Jag börjar fundera över hemslöjden i allmänhet. Det är handens arbete; det finns ett mänsklig avtryck i föremålet som blir unikt i motsats till det massproducerade. Hemslöjden har också folkliga rötter och är en del av ett lokalhistoriskt sammanhang, men mönster och design omformas och används ständigt på nya sätt. Produktionen ger få ekologiska avtryck. Ofta används ju handkraft och naturmaterial. Att följa ett föremåls hela tillkomst från början till slut ger arbetet en stor tillfredställelse. Hemslöjden utförs också många gånger tillsammans med andra, vilket än mer ökar dess utövares livskvalitet.

Jag tror hemslöjden kan vara en del av omställningen till ett mer socialt, psykologiskt och ekologisk hållbart samhälle.