söndag 26 april 2009

Från olika håll

Häromsistens hittade jag den underbara lilla skrifiten Guide till tystnaden - Södra Årefjällen, författad av Ulf Bohmán. Den visar vägen till ökad närvaro och naturupplevelser utöver det vanliga, till platser med unika egenskaper: urskog, forsar, fjäll, tät grönska, kala hedar och vidsträckta vyer. Den beskriver ett förhållningssätt till naturen som våra förfäder tog för givet.

Genom tio övningar ute i naturen, ofta i form av korta vandringar, får deltagarna möjlighet att minska stressen, få perspektiv på vardagen, öka koncentrationsförmågan och uppnå ett större lugn.

Texten nedan är hämtad från övningen Från olika håll.

En vandring kan kan te sig helt olika sätt när vi går åt ena eller andra hållet. Det finns en tendens att försöka undvika att gå tillbaks samma väg. För då har man ju, som det heter, redan sett det som finns att se. Men är det inte ett stort missförstånd?

Stänger vi inte av seendet och nyfikenheten om vi bestämmer oss för att det är tråkigt att gå tillbaka samma väg och intalar oss att vi redan sett allt.

Om vi däremot bestämmer oss för att vara öppna, se och uppleva både vägen ut och vägen hem - då finns det massor av saker att se.
/.../
Kanske skulle en större förmåga att se från olika håll och förstå andras synsätt bespara oss en rad konflikter i vardagen. Bestäm dig inte i förväg för hur det är. Håll ögonen öppna och sinnet mottagligt. Det är en förutsättning för nya uppfinningar, idéer och lösningar.

söndag 19 april 2009

Gryning och I evighet

En av fjolårets absolut största musikaliska höjdpunkter var en konsert på Folkmusikkaféet, Allégården i Göteborg, med den unga och lovande folkmusikgruppen Triller. De var oerhört samspelta och broderade ut låtarna åt alla möjliga håll. Jag ömson rös, ömsom log över att få uppleva något så starkt.

Med en fast förankring i den traditionella låtskatten från Västergötland, Närke och Gotland skapar Triller en ny helt fantastisk musik.

Triller består av:
Pontus Estling - klarinett, basklarinett, munspel & svensk säckpipa.
Kersti Johansson - fiol
Erik Ronström - gitarrer
Jens Linell - tamburin, slagverk & mungiga

Här kan ni bland annat lyssna på låtarna Gryning och I evighet.

Gryning är en yvig och rytmisk polonäs från Närke som så småningom övergår i en klarinettimprovisation i den turkiska tonskalan Sabah som betyder just gryning. Världsmusik med utgångspukt i svenska tongångar.

I evighet är en nykomponerad vackert vemodig vals av Kersti Johansson som på skivkonvolutet beskrivs så här:

En evighet är något som definieras i tidsdimension. Evigheten sträcker sig både oändligt långt bak och oändligt långt fram i tiden, bestående av oändligt många ögonblick som har inträffat och kommer att inträffa. På så vis har vi alla en evighet, fylld av våra egna ögonblick. En personlig evighet är något som är mycket vackert, men samtidigt mycket hemlighetsfullt.

torsdag 16 april 2009

Utopia

För mig är livet en öppen historia där allt kan hända. Jag vill inte låsa fast mig vid bara en tolkning av människan och världen. Mina föreställningar revideras allt eftersom jag lägger min livsmosaik. Gamla bitar förvinner och nya tillkommer, men en föränderlig bild är hela tiden skönjbar. Utan den skulle jag bara famla runt utan någon färdriktning.

Om världen hade varit förklarat, om det ej fanns några frågor, skulle livet förlora mycket av sin spänning och oförutsägbarhet, tycker jag. Det är just detta som poeten Wislawa Szyborska utrycker så fint i dikten Utopia:


En ö där allting bara klarnar

Här kan man stå på bevisens grund.

Den enda väg som finns är den framkomliga vägen.

Buskarna bara dignar över alla svaren.

Här växer Rikiga Förmodans träd
med sina sedan gammalt utredda grenar.

Det storstilat raka Förståelsens träd
vid källan som heter Å På Så Vis.

Ju längre in i snåren, ju bredare öppnar sig
Självklarhetens dal.

Finns det något tvivel, så skingras den av vinden.

Ekot tar till orda utan anrop,
förklarar så gärna världarnas hemligheter.

Till höger en grotta, där ligger själva meningen.

Till vänster Djupaste Övertygelsens sjö.
Sanningen lättar från botten och flyter upp i dagen.

Dalen behärskas av Bergfasta Förvissningen.
På spetsen sitter Springande Punkten.

Ön är trots sin tjusning öde,
och på strnden syns små märken av fötter, samtliga vända i riktning mot havet.

Som om man bara begett sig härifrån
och utan återvändo sänkt sig i djupet.

I ett liv som man inte förstår.

måndag 13 april 2009

Bekämpa fanatism genom att sprida hopp

Författaren Amos Oz skriver i boken Hur man botar en fanatiker om fanatismens natur, och vad man göra för att bemöta och bekämpa fanatismen, såväl hos andra som hos sig själv.

Oz menar att fanatismen är en ständigt närvarande beståndsdel i den mänskilga naturen, äldre än någon ideologi eller religion i världen. Han skriver:

Fanatismen är ofta kopplad till en atmosfär av djup hopplöshet: där människor känner att det inte finns annat än nederlag, förödmjukelse och värdelöshet kan de kan de ta sin tillflykt till olika former av desperat våld. Enda sättet att slå tillbaka hopplöshet ät att skapa och sprida hopp - kanske inte bland fanatikerna men bland de sansade.
/.../
Skapa hopp och dessa sansade människor ska komma fram och göra sin närvaro märkbar. Jag vidhåller att det inom varje samhälle bara är de sansade som är i stånd att tygla fundamentalisterna.