onsdag 3 augusti 2016

Pilgrimens 7 nyckelord


Mitt liv består av vandringar, yttre och inre, samt raster, korta och långa, en pendelrörelse mellan extrospektion och instrospektion, mellan rörelse och vila. I pilgrimsvandrandet möts dessa motpoler.

Pilgrimens 7 nyckelord

Långsamhet
I vandringens stilla tempo får vi ta del av långsamheten, som ger oss möjlighet att sakta ner och få syn på oss själva.

Frihet
Att få vandra utan almanacka och måsten, med bara det allra nödvändigaste i packningen ger en känsla av yttre och inre frihet från stress och krav.

Enkelhet
Under en pilgrimsvandring skalar bort allt som är onödigt. Man bär med sig endast det allra nödvändigaste.

Bekymmerslöshet
Att ta dagen som den kommer och inte bekymra sig för morgondagen. Varje dag innehåller bara en sak och det är att vandra ett steg i taget och komma fram till rastplatserna.

Tystnaden
I vandringen får vi del av stillhet, lugn och tystnad. Varje dag innehåller några etapper där alla går i tystnad. Det är som att befinna sig i en stunds retreat.

Delande
Under vandringen så delar alla med sig av det yttre, som till exempel plåster, dryck, nötter och russin. Genom samtal och möten med andra under vandringen så blir det även ett inre delande.

Andlighet
Pilgrimsvandringens innehåll och rytm öppnar upp för andlighet. Samtal, möten, mässan, tystnaden, delandet och att vistas i naturen sakrala kyrkrum.
                                                                                     - Hans-Erik Lindström

fredag 29 juli 2016

Cirkelns väg - en alternativ mötesform


Det finns en alternativ mötesform, en fullständigt icke-hierarkisk. Det är den urgamla cirkeln, där vi sitter sida vid sida i ring, där det inte finns något bakom och framför, där alla få ta lika mycket plats, där vi i tur och ordning får tala om det våra hjärtan är fulla av, där alla blir respektfullt lyssnade på, där vi alla behövs, där allas gåvor till cirkeln är lika värdefulla, där det inte finns någon som vet bättre än du och där alla ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Det är genom cirkeln som vi blivit människor. Vi har samlats i hyddan och runt lägerelden. I cirkeln har vi tagit hand om varandras behov. I cirkeln är det lätt att komma till det som är djupt och viktigt för oss. Vi står nakna inför varandra på ett nytt sätt.

Det är viktigt att ha ett mål för cirkeln, en intension, och att man slutar när målet är uppfyllt. Man kan lägga något i mitten som symboliserar vad man vill, en dikt eller en symbol. Var och en kan bidra med något.

Mångfald är eftersträvnadsvärt i cirkeln. Jag vet inte allt. Tillsammans vet vi mer.

Manitonquat (Medicine Story), som kommer från Wanmpanoag-stammen, har tillämpat cirkeln som mötesform under många år. På hans hemsida Circle Way kan man läsa mer. Hans mission är att främja en mer humant samhälle som bygger på samarbete, jämlikhet, närhet och omsorg.



onsdag 18 maj 2016

Underdog-perspektivet

Så länge jag minns har jag alltid identifierat mig med alla de som varit offer för maktutövning av olika slag. Jag har alltid tagit ett underdog-perspektiv. Alla förtryckta har jag tagit i försvar, oavsett om det rört sig om barn, kvinnor, djur, nysvenskar, hbtq-personer, tredje och fjärde världens folk eller andra som far illa. Där ligger mycket av drivkraften bakom mitt engagemang i en rad frågor. Som ett led i detta har jag även strävat efter att förstå förtryckets mekanismer ur alla möjliga synvinklar.



onsdag 20 januari 2016

Det samiska manifestet


Många kulturer har sina blinda fläckar, sådant som man inte vill se av olika anledningar, på grund av att det ligger för nära och hotar den egna självbilden. Svenskarnas förhållande till sin egen urbefolkning, samerna, utgör en sådan fläck. I denna relation finner man tydliga koloniala maktstrukturer, där den svenska kulturen, som är en del av den västerländska, representerar normalitet och den samiska kulturen "det andra".

Det har resulterat i mängd ohyggliga övergepp på det samiska folket. Dels har det rört sig om en exploatering av deras fysiska rum(naturtillgångar samt kroppar i form av gratis arbetskraft), dels av deras psykiska rum(natur-, människo- och kunskapssyn). Här har det funnits markanta inslag av normskapande mekanismer som eurocentrism och scientism. Dessa centrismer består i sin tur av följande dualismer: europé/icke-europé, kultur/natur, vetenskaplig kunskap/platsbaserad kunskap där vänsterledet varit överordnat högerledet. Makten i form av svenska staten (lagar, kyrkan och skolan) samt vårt industriella komplex har skapat och upprätthåller dessa normskapande strukturer.

Nu har den samiska kampen äntligen vaknat till liv på allvar, inte minst i kölvattnet av gruvkonflikten Kallak/Gállok utanför Jokkmokk/Jåhkåmåhkke. Det var i det här sammanhanget som det samiska manifestet författades.

DET SAMISKA MANIFESTET
Vi lever och verkar för det här:

1. För att vi måste. Därför att det här är det enda levnadssättet som vi känner till.

2. För att allting börjar och slutar med eanan, moder, jord. Eanan är grunden till allt. Eanan är både frågan och svaret. Inget definierar oss bättre än hon. Vår egen överlevnad är beroende av henne. Det är vårt ansvar att skydda, respektera och ta hand om vår moder, så att vi, och alla generationer som kommer efter oss, kan leva i enighet med henne. Återförenade.

3. För att vi har den ärvda rätten till självbestämmande och frihet i vårt land. Utan denna rätt blir vi lidande. Det är dags för vårt folk att börja leva istället för att överleva. Vi vill leva, inte döda.

4. För att våra modersmål speglar vår livssyn och är en oumbärlig del av våra identiteter. Genom att bevara och utveckla våra modersmål, bevarar och utvecklar vi även oss själva och våra identiteter. Ett försvagat språk underminerar möjligheten till kommunikation. Idag är de samiska språken hotade. Därför kräver vi att alla samiska språk ges de resurser och den respekt som behövs för att de skall kunna bevaras och utvecklas. När ett språk dör ut är det ett tecken som visar att också natur, växter och djur försvinner. De hänger ihop. Vi kräver skydd för vår eanan, våra marker, vår kultur och alla de samiska språken, så att även vi får möjlighet att utvecklas så som alla andra folkgrupper också borde ges möjligheten att utvecklas.

5. För att vi har tappat förankringen med moder Jord. På grund av detta känner vi oss maktlösa. När vi återförenas med henne, undviker vi självdestruktivitet och låter kärleken till livet få oss att agera. Att kunna bevara och utveckla livet är makt. Vi behöver återförenas med eanan, jorden. Människor överallt i världen borde tänka igenom sitt förhållande till naturen. Man kan inte vinna frihet i livet förrän man ges frihet att leva, inte heller når man friheten i döden förrän man ges frihet att dö.

6. För att icke-existerande folk inte garanteras några rättigheter och vi inte längre vill bli förbisedda. Vi vill bli respekterade som urfolk även av Sveriges och Finlands regeringar. Därför kräver vi att Sverige och Finland ratificerar ILO 169 och implementerar Förenta Nationernas urfolksdeklaration. Respektera urfolks rätt till existens och självbestämmande. Exploatörer och deras understödjare ska veta att deras skamfulla handlingar inte kommer att passera i tysthet.

7. För att vi menar att utan protester blir det ingen förändring. Vi alla har makt att agera och förändra situationen redan idag. Det här är ett upprop för samling, mobilisering, handling, revolution och avkolonisering. Det är dags för frigörelse. 

8. För att vår förbindelse till våra marker ska föras vidare till våra barn. I ljuset av eanan, vår jords historia, är detta den grundläggande följeordningen. Vi agerar för frihet, rättvisa och en bättre framtid. Dessa är mänskliga rättigheter.

9. Låt våra röster följas av vågor av ekon. Låt mod föda nytt mod.

6/2 2015, Jåhkåmåhkke, Sábme

Anders Sunna
Jenni Laiti
Niillas Holmberg
Max Mackhé
Maxida Märak
Mimie Märak