torsdag 29 juni 2017

Naturens rättigheter

Historiskt sett har alltfler grupper tillerkänts grundläggande rättigheter, som tidigare endast omfattats av den frie, manlige, vuxne, vite, heterosexuelle européen. Successivt har slavar, kvinnor, barn, färgade, hbtq-personer och även djur fått legala rättigheter, vilket verkligen gjort skillnad för dessa grupper. Under inflytande av idéer från sydamerikanska urbefolkningar står nu naturen på tur att behandlas opartiskt, som ett värde i sig, ett subjekt. Naturens, Pacha Mamas (Moder Jords) rättigheter, är redan en del av lagstiftningen i Bolivia och Ecuador.

För den som vill veta mer finna här en introduktion samt frågor och svar om naturens rättigheter.



fredag 2 juni 2017

Synvända

För några veckor sedan gick tänkaren, författaren, vispoeten och konstnären Elisabet Hermodsson bort, även betydelsefull för den ekofilosofiska/ekofeministiska reflektionen i Sverige.  

Hon myntade bland annat det fantastiska ordet SYNVÄNDA. Ordet är sammansättning av blomman solvända och uttrycket förvända synen. Solvändan är en heliotropisk växt som vänder sina kronblad mot ljuset ”Förvända synen” används inom folktron när ett naturväsen förtrollar en människa och får henne att se och uppleva världen på ett annorlunda sätt. Hon skriver: 

Vår tids världsbild är inte längre adekvat för vår tids problem. 

Lösning: 

Vi måste byta världsbild för att rädda världen. Ty den bild vi gör oss av världen påverkar världen. 

Vi är alltså i akut behov av att vända synen mot ljuset!


fredag 27 januari 2017

Existentiell hälsa


Historisk sett brukar man räkna med tre folkhälsorevolutioner:

Den första revolutionen, som ägde rum under 1800-talet, präglades av förebyggande åtgärder för att få kontroll över infektioner och bristsjukdomar. Åtgärder för förbättrad hygien, kosthållning, vattenkvalitet stod i centrum.

Den andra hälsorevolutionen, som kom att dominera 1900-talets första hälft, var primärt inriktad på vällevnadssjukdomar. Tekniska och medicinska genombrott gjorde sitt intåg och fokus kom att flyttas till bot och symtomlindring. Sjukhus började byggas i större omfattning.

Under den tredje revolutionen, som ta sin början under 1900-talet andra hälft, började man uppfatta sjukdomar som komplexa system med kopplingar till mental, fysisk och social patologi. Begreppet hälsa kom att diskuteras allt mer. 1948 definierade WHO hälsa enligt följande:

Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaron av sjukdom. 

Vid sidan av mental, fysisk, social och ekologisk (miljörelaterad) hälsa lyfte WHO även fram begreppet existentiell hälsa 1977. WHO genomförde en studieenkät: WHOQOL-SRPB. Utifrån den genomförda studien utkristalliserades 8 dimensioner:

1 Andlig kontakt: kontakt med något större som hjälper en att uppleva trygghet och tillförsikt.

2. Mening och syfte med livet: att det finns ett speciellt syfte med att just jag lever.

3. Upplevelse av förundran över tillvaron: att man kan känna inspiration och tacksamhet inför sin omgivning, till exempel naturen, konst och musik.

4 Helhet: att tankar, känslor, handlingar, kropp, psyke och det andliga är en enhet.

5. Andlig styrka: att hitta sätt att komma igenom det som är svårt och känna glädje i livet.

6. Harmoni och inre frid: att vara tillfreds med sig själv och känna ett lugn.

7. Hoppfullhet och optimism: att ha en framtidstro även när livet är svårt.

8. En personlig tro: (behöver ej vara av religiös art) som ger en styrka i vardagen och hjälper en att njuta av livet. 

2013 utarbetade Cecilia Melder i samarbete med Lena Bergquist från Studieförbundet Vuxenskolan  Den existentiella hälsokortleken  som är en modifiering av WHO:s åtta dimensioner av existentiell hälsa. Dessa används i sjukvården, både enskilt eller i grupp. Varje tema omfattar tre frågor: hur du tänker, känner och handlar inom respektive dimension. 

1. Känsla av sammanhang

2. Existentiell styrka och kraft

3. Tillit som livskraft

4. Meningen med livet

5. Känsla av helhet

6. Harmoni och inre jämvikt

7. Upplevelse av förundran

8: Förhoppning

Under dimensionen Känsla av sammanhang kan man till exempel läsa:

Känsla av sammanhang
Det finns ett större sammanhang som du är en del av och känner dig hemma i. Sammanhanget kan vara din historia, tro, livsfilosofi, ideologi, ditt fritidsintresset eller arbetsområde.

Till denna dimension hör tre kort:

Tanke
Tänk på ett större positivt sammanhang som inspirerar dig, där du verkar, vill verka i framtiden eller hör hemma i på annat sätt.

Känsla
Hur känns det att vara delaktig i det här sammanhanget?

Handling
Vad kan du göra för att öka dina möjligheter att uppleva delaktighet i detta sammanhang?


onsdag 3 augusti 2016

Pilgrimens 7 nyckelord


Mitt liv består av vandringar, yttre och inre, samt raster, korta och långa, en pendelrörelse mellan extrospektion och instrospektion, mellan rörelse och vila. I pilgrimsvandrandet möts dessa motpoler.

Pilgrimens 7 nyckelord

Långsamhet
I vandringens stilla tempo får vi ta del av långsamheten, som ger oss möjlighet att sakta ner och få syn på oss själva.

Frihet
Att få vandra utan almanacka och måsten, med bara det allra nödvändigaste i packningen ger en känsla av yttre och inre frihet från stress och krav.

Enkelhet
Under en pilgrimsvandring skalar bort allt som är onödigt. Man bär med sig endast det allra nödvändigaste.

Bekymmerslöshet
Att ta dagen som den kommer och inte bekymra sig för morgondagen. Varje dag innehåller bara en sak och det är att vandra ett steg i taget och komma fram till rastplatserna.

Tystnaden
I vandringen får vi del av stillhet, lugn och tystnad. Varje dag innehåller några etapper där alla går i tystnad. Det är som att befinna sig i en stunds retreat.

Delande
Under vandringen så delar alla med sig av det yttre, som till exempel plåster, dryck, nötter och russin. Genom samtal och möten med andra under vandringen så blir det även ett inre delande.

Andlighet
Pilgrimsvandringens innehåll och rytm öppnar upp för andlighet. Samtal, möten, mässan, tystnaden, delandet och att vistas i naturen sakrala kyrkrum.
                                                                                     - Hans-Erik Lindström

fredag 29 juli 2016

Cirkelns väg - en alternativ mötesform


Det finns en alternativ mötesform, en fullständigt icke-hierarkisk. Det är den urgamla cirkeln, där vi sitter sida vid sida i ring, där det inte finns något bakom och framför, där alla få ta lika mycket plats, där vi i tur och ordning får tala om det våra hjärtan är fulla av, där alla blir respektfullt lyssnade på, där vi alla behövs, där allas gåvor till cirkeln är lika värdefulla, där det inte finns någon som vet bättre än du och där alla ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Det är genom cirkeln som vi blivit människor. Vi har samlats i hyddan och runt lägerelden. I cirkeln har vi tagit hand om varandras behov. I cirkeln är det lätt att komma till det som är djupt och viktigt för oss. Vi står nakna inför varandra på ett nytt sätt.

Det är viktigt att ha ett mål för cirkeln, en intention, och att man slutar när målet är uppfyllt. Man kan lägga något i mitten som symboliserar vad man vill, en dikt eller en symbol. Var och en kan bidra med något.

Mångfald är eftersträvnadsvärt i cirkeln. Jag vet inte allt. Tillsammans vet vi mer.

Manitonquat (Medicine Story), som kommer från Wanmpanoag-stammen, har tillämpat cirkeln som mötesform under många år. På hans hemsida Circle Way kan man läsa mer. Hans mission är att främja en mer humant samhälle som bygger på samarbete, jämlikhet, närhet och omsorg.